Normkritisk pedagogik

Normkritisk pedagogik är ett arbetssätt som rekommenderas av Skolverket för att på ett långsiktigt sätt arbeta för likabehandling. Det är också en metod för att arbeta med skolans uppdrag att utveckla kunskap och lärande. Jag var med och utvecklade detta begrepp och beskriver det i mitt kapitel i antologin Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring. Centralt för mig i arbetet med detta perspektiv är ödmjukhet, lyssnande och dialog. Vi lär inte när vi är rädda att göra “fel” utan när vi får utveckla vårt tänkande i lärande samspel med varandra och med vår verksamhet.

Vad är normkritisk pedagogik?
Normkritisk pedagogik handlar om att synliggöra vilka osynliga regler som styr oss, för att på detta sätt skapa utrymme i vårt varande och vetande. När vi får syn på vilka normer som med sin makt på olika sätt påverkar oss så uppstår möjligheten att välja och förändra både gällande vårt agerande och lärande. En elev uttryckte det en gång som att “det är som om du dragit upp en rullgardin“.

Normkritisk pedagogik bidrar i båda delarna av pedagogens dubbla uppdrag: det socialiserande och det undervisande. Den normkritiska pedagogiken ger verktyg för att bedriva ett långsiktigt likabehandlingsarbete genom att förstå varför och hur diskriminering uppstår. Men den gör också att undervisningen hela tiden kan utvecklas genom ifrågasättande av normativt innehåll. Författaren Chimamanda Ngozi Adichie beskriver det som att vi måste se The danger of a single story.

Normkritisk pedagogik handlar inte om att alla normer ska upplösas. Demokratiserande normer som exempelvis reglerar taltid, turtagande i lek eller interaktion i kollektivtrafiken behövs för att vi människor ska kunna må bra och samexistera. Dessa normer skapar utrymme och solidaritet och det är enligt läroplanen lärares uppdrag att förmedla dem. Men det finns också begränsande normer som diskriminerar och som gör att vi beter oss/lever/lär på ett sätt vi kanske inte vill för att vi är rädda för andras reaktioner och bestraffningar. Dessa normer begränsar människors utrymme att vara och lära och det är dessa som den normkritiska pedagogiken fokuserar på.

Den normkritiska pedagogikens början
Begreppet normkritisk pedagogik har sitt ursprung i feministiska och intersektionella teorier men också i Focaults teorier om makt. Ur ett pedagogiskt perspektiv har Kevin Kumashiros idéer och Paulo Freires kritiska pedagogik varit viktiga utgångspunkter. Begreppet utvecklades runt 2009 i en queerpedagogisk studiecirkel i vilken jag medverkade. Idéer från denna cirkel finns beskrivet i antologin Normkritisk pedagogik – makt lärande och strategier för förändring. Jag har sedan dess funderat över och utvecklat ett sätt att arbeta praktiskt med normkritik i undervisning som jag beskriver i mitt kapitel i antologin, En skola i frihet, med “misstagens hjälp”.

Normkritisk pedagogik i praktiken
Med normkritisk pedagogik kan vi som pedagoger synliggöra det normsystem som ger upphov till utsatthet. Genom att göra normen, dess gränser och makt synliga så blir det möjligt att förstå hur inneslutande och uteslutande fungerar, en process vi alla deltar i dagligen. Skällsord är ett tydligt exempel på denna princip. Skällsordet fetto orsakas ju exempelvis av att någon passerat gränsen för den starka normen gällande ett smalt kroppsideal.

För att kunna bedriva denna typ av arbete så behöver vi vara väldigt nyfikna på oss själva och vår egen förförståelse. Idéer som bygger på hur vi själva växt upp och de normer som funnits omkring oss. Då vi som pedagoger har makt över undervisningssituationen behöver vi förstå hur den påverkas av våra erfarenheter och idéer. Möjliggörande makt är något som är nödvändigt för en pedagogisk situation för att leda och utveckla arbetet i gruppen. Men vi behöver förstå hur vi använder den och vad vi vill med den för att förstå hur den kan skapa snarare än begränsa utrymmet för eleverna att lära och vara de som de vill vara. Att vara pedagog innebär att göra medvetna val, men då behöver vi bli just medvetna och det är en process som behöver pågå hela tiden.

Centralt för att det normkritiska arbetet ska bli framgångsrikt är att vi som pedagoger vågar visa och gilla våra “misstag”. De ger oss möjligheter att få syn på våra normblinda fläckar och därmed hela tiden utveckla vårt arbete och vår förståelse av det utrymme vi hela tiden skapar (eller begränsar) som ledare. Om vi lyckas se misstagen på detta sätt så blir det normkritiska arbetet plötsligt väldigt intressant. Det blir ett ständigt upplevelsebaserat lärande för oss som lärare. Ett lärande som gör att vi hela tiden utvecklas som pedagoger mot ett alltmer inkluderande arbetssätt.

Ett bra sätt att i sitt vardagliga arbete omsätta normkritisk pedagogik i praktiken är genom medvetna mikrohandlingar. Små medvetna förskjutningar i språk, reaktioner, urval av undervisningsmaterial som exempelvis att visa bilder på människor med olika färger i en presentation om demokrati eller använda ordet hen. Men det kan också handla om att göra medvetna normkritiskt pedagogiska val gällande hur grupper delas in, hur ordet fördelas i klassrummet eller hur uppgifter utformas.

För fördjupning kring mitt sätt att se på normkritisk pedagogik och vad detta arbete kan leda till rekommenderas länkarna under referenser.

Normkritisk pedagogik hjälper oss att bedriva en inkluderande och utvecklande undervisning - hela tiden.

Mina tjänster

Interaktiv utbildning

Inspirerande och interaktivt

Textproduktion

Metodmaterial och kortare texter

Processledning

Lära genom att göra och diskutera

Ringa


0739 - 64 51 79


Ringa


0739 - 64 51 79

Copyright © 2015 Björkmans Pedagogiska.
Producerad av Mild Media.